"Jag vill inte göra en sådan här grej halvbra bara för att det är lite kul. Jag vill gå all in och ge hundra procent!"

Med hårt arbete och en tydlig målinriktning har hon tagit sig från praoplatsen på Uppsala-konditoriet till livsmedelsprogrammet på gymnasiet, vidare till SM för unga bagare, Coupe du Monde de la Patisserie och en andraplats i årets konditor 2015, till den efterlängtade Årets Konditor-titeln 2016. Det är en imponerande resa hon hunnit med, Frida Leijon. Men för tillfället har den tävlingslystna och framgångsrika konditorn slagit sig till ro för att njuta av tillvaron. Vi tog en pratstund om framgångarna, framtidsdrömmarna och vad som krävs för att lyckas.

Du blev under hösten utsedd till Årets Konditor 2016 – grattis! Vill du berätta lite om tävlingen?
Tack! Ja, jag har ju tävlat ganska mycket under min karriär och det här var något jag strävat efter länge – en milstolpe i min karriär. Målet har varit att bli årets konditor, det har liksom varit topp för mig. Jag var ju med och tävlade 2015 och slutade tvåa i tävlingen det året vilket gjorde att jag velade ganska mycket kring om jag skulle vara med 2016. Medverkan i Årets Konditor tar mycket tid och energi och jag vill inte göra en sådan här grej halvbra bara för att det är lite kul. Jag vill gå all in och ge 100%. Till sist bestämde jag mig, bara någon vecka innan man skulle skicka in anmälan, och sedan var det bara att ösa på allt jag hade. Årets Konditor är en stor tävling och den innebär också väldigt mycket förberedelser. Tävlingen består ju av olika delar och den här gången var det praliner, en eclair, tarteletter och det sedvanliga huvudnumret tårtan.

Tävlingens tema var ju den här gången musik – hur gick tankarna där?
Det jag tänkte allra först, efter många års erfarenhet av tävlande, var att man ska köra stilrent. Vi svenskar gillar ett tydligt tema och ett utförande som känns stilrent och enkelt. Jag valde att köra på det digitala soundet i min tolkning, med samtida musik och inspiration från artister som Avicii och Swedish House Maffia. Jag gjorde allt enkelt med tydliga detaljer och till tårtorna skapade jag ett Iphone-headset – det var det första jag tänkte när jag hörde att temat var musik. Jag går alltid med mina lurar i öronen och lyssnar på musik, så det blev en naturlig tolkning för mig.

Du kom på en andra plats i Årets Konditor när du ställde upp 2015 – vad var det som gjorde att tog hem segern den här gången?
Jag la ner mer tid. Det handlar bara om mer träning och fler timmar, att det finns tid att lägga och att kunna träna på rätt sätt. Jag har drivit min träning till största del själv, jag tror jag haft med mig mycket av det jag behöver från mina tidigare tävlingar. Jag tog ju in folk för att provsmaka och få coachning där, men i övrigt körde jag till stor del själv.

Fridas vinnartårta med pistagejaconde-bottnar, pistagecrisp, smultronbavaroais och smultron/yoghurt-pannacotta. Foto: Sveriges Bagare & Konditorer

Du är relativt ung, 30 år, och har redan lyckats med prestigen att kamma hem Årets Konditor. Hur ser dina framtidsdrömmar ut?
I ärlighetens namn ser jag mest fram emot att ta det lite lugnt nu. Det har varit många år av tävling och förberedelser inför dem så nu tycker jag det är ganska skönt att bara få gå till jobbet och sedan gå hem. Längre fram, om jag drömmer mer långsiktigt, skulle jag vilja ha mitt eget ställe. Jag har inte funderat så mycket kring det, men det vore kul att få ha sitt eget ställe, göra sina egna saker och stå för det själv helt och hållet. Men det ligger långt fram i tiden. Just nu är jag ganska nöjd med att bara få vara.

Om vi backar bandet, när kom du på att konditor var det rätta yrket för dig?
Backar man långt tillbaka, till min gymnasietid, så hade jag en prao på ett konditori i Uppsala. Under den perioden kände jag att ”tjaa, det kanske är det här man skulle göra”. Jag har aldrig varit den som bakat mycket hemma, lagt ner tid och från början vetat att det är det här jag vill göra. Jag visste att jag ville göra något kreativt – att sitta vid ett skrivbord har aldrig lockat – så att välja något där jag fick ge utlopp för min kreativitet och arbeta praktiskt, kändes naturligt. Men det är nog en slump att det blev just konditor.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Det är den kreativa biten. Jag tycker om att få rita, måla och formge. Det här yrket hänger mycket ihop med det, det handlar mycket om färg och form.

Vad gör du för att samla energi och inspiration vid sidan av ditt arbete?
Det hinns knappt med – jag är ju bara på jobbet, haha! Nej men skämt åsido, jag hämtar nog inspiration från allt som finns runt omkring mig. Fast jag tycker bäst om att få leta inspiration när jag är ledig, kunna besöka olika ställen, spana in nya trender och se mig omkring – få lite nya perspektiv.

Du har ju bland annat arbetat i London – vilken är den största skillnaden mellan att jobba i Sverige respektive utomlands?
I Sverige, och i Norden över huvud taget, är vi väldigt smakmedvetna – smaken kommer alltid först. Vi vill gärna att det ska smaka mycket, gör man exempelvis något med hallon så vill vi gärna känna mycket hallonsmak. Men tar du till exempel Storbritannien är det inte alls samma tryck i smakerna. Där är allt mer sött och sliskigt och det är detsamma i USA. De kör mycket med smörkrämer som är smaksatta med något som man inte riktigt vet vad det är, lite bleka smaker. Här är det mer rena smaker som gäller.

Vilka smaker jobbar du helst med själv?
Jag gillar ju bär, de svenska bären kan man göra väldigt mycket av på olika sätt. Om man ser till vad jag gör nu, vart jag arbetar, så kan vi inte sticka ut hakan på alltför många olika håll. Man får hålla det till smaker som folk känner igen. Annars när det gäller smaker skulle man ju kunna sväva iväg hur långt som helst, men jag kan tycker att det många gånger blir sämre av att man hittar på en massa konstiga smaker – det ”vanliga” kan vara ganska bra bara som det är.

Du arbetar ju gärna med socker – vad gör socker så speciellt?
Socker är svårt, det gillar jag. Om jag ser på den typen av socker jag gjort till tävlingar så är det svåra saker och det är kul. Det känns som om man aldrig kan bli helt färdig, det finns alltid mer att lära och mer att träna. Sen gillar jag att det inte är någonting du äter, utan att det mer är bara för dekoration eller som en skulptur. På så vis är socker alldeles perfekt just när man vill vara kreativ.

Om vi pratar redskap, hur viktigt är det med rätt utrustning?
Jag skulle säga att det är A och O för att man ska lyckas. Jag brukar i regel aldrig baka hemma av den enkla anledningen att jag inte har tillgång till rätt redskap, utrymme eller förutsättningar. Så det där är väldigt viktigt tycker jag.

Vilka är de vanligaste misstagen hemmabagaren gör?
Jag tror att det oftast handlar om tid – man har inte insikt i hur lång tid saker och ting tar. Vi som arbetar professionellt gör saker steg för steg. Jag kanske ena dagen gör en botten, sätter den i frysen över natten och sedan jobbar vidare med den dagen efter. Hemma tror jag ofta man tänker att man ska göra allt på en och samma kväll. Man har inte den tiden som proffsen har och man gör det heller inte steg för steg på samma vis. Och så givetvis redskapen – man har inte tillgång till de redskap som gör arbetet smidigare.

Slutligen, vad tror du blir nästa stor trend i bakvärlden?
Åh, det där är svårt. Det har ju varit en trend nu ett tag med glaserade tårtor med högblanka ytor, men vad som kommer härnäst är svårt. Kanske att man väljer att gå tillbaka till det lite mer klassiska. Sedan tror jag att det händer mycket vad gäller utvecklingen i livsstilar med exempelvis veganska eller vegetariska alternativ. Det har varit en trend hos kockarna den senaste tiden så det kommer nog mer hos oss också. För oss blir det ju en utmaning eftersom vi har mycket gelatin i våra grejer och det kommer mer och större efterfrågan på saker utan gelatin. Det blir ju en utmaning för oss om man till exempel ska göra en tårta med mousse eller kräm, som ska kunna stå själv, då bör man ha gelatin i eftersom det håller ihop tårtan. Här behövs det fler alternativa produkter.

Fridas bästa redskap: